En halv skopa nonsens

Upp och hoppa kära läsare, snör på er cowboybootsen och följ med oss till en annan del av Köping, nämligen vilda västern.

Inspirerad av min indiangrannes mystiska bananflugeintro har jag funderat mycket på det här med de torra buskar, i folkmun kallade ökenbollar (källa: 118100), som frekventerar västernfilmer och ödelagda ökenstäder. Det märkliga är att de bara syns till när det är helt tomt i staden. När det är öde sprider bollarna sig som Partille-Johnnys på ett högstadiedisco, men var håller de hus när det är fest i byn (en Jacques Tati-referens som nog inte gick någon obemärkt)?

Jag menar, nånstans måste ju bollarna hålla hus även när det är folkfest i städerna. Kan det till och med vara så att det finns en egen stad där ökenbollarna bor när de inte är behövda? Vän av ordning undrar ju i så fall vilka som rullar runt där när bollarna är ute och arbetar i öde städer. Kan det vara så att människor rullar runt där då, i nån bisarr variant av Alla vi barn i bollebyn?

I och för sig måste ju folk befinna sig nånstans, så det borde alltid vara öde nånstans där bollarna kan rulla runt i lycka och smågrus. Men om folk skulle börja sprida ut sig lite mer så att det inte var dött nånstans, vad skulle hända med bollarna då? Skulle de hamna i en ond cirkel av a-kassa, skilsmässa och räkfrossa? Det känns som en kall värld, en värld av utanförskap, och det är en värld som jag inte vill ta del i.

Nej, alla ska med, vare sig det gäller ökenbollar eller folkpartister!