En tribute till alla män
Ibland blir man så Fröbergskt jävla trött på feminismen alltså. Nu är det här säkert stenåldersnyheter för dom allra flesta, men tydligen räcker det inte med kvinnlig rösträtt och att damfotboll numera räknas som en "riktig" sport. Det finns tydligen vissa kommuner som slaskat fram speciella "Fru Gårman"-skyltar som ett krampaktigt och oerhört krystat komplement till den gamla hederliga "Herr Gårman"-varianten. Hybris är ju bara förnamnet. Dessutom förstör man ju en gammal klassisk ordvits.
Nä, nu är det dags för den här (kraftigt mansdominerade) bloggen att bita ifrån. Dags för ett orakat, pungsvettsstinkande testosteronpumpat inlägg om kanske det allra manligaste som finns. Nämligen navelludd.
Tänk efter lite. Har ni någonsin sett ett fruntimmer ivrigt grävandes med halva näven i naveln, för att sedan stoltsera med en försvarlig mängd blågrå klumpar av svett, hud och ludd som hon bryskt trycker upp i ögat på er för att ni ska få en närmare titt på spektaklet? Nej, tänkte väl det. Navelluddet är det som skiljer agnarna från vetet, kvinnorna från männen. Fast snart blir väl även det förbjudet, eller så framställs det bleka kopior av det blågråa guldet i kvinnoversion, allt i jämställdhetens kladdkakedoftande tecken.
Förresten är det väl en jävla tur att tjejer inte får navelludd. En tjej hade ju genast virkat ihop en halsduk eller mössa av skiten, medan vi män gör det enda rätta och sparar luddet i burkar till sämre tider:
http://www.feargod.net/fluff.html
Hur kommer det sig för övrigt att luddet i fråga alltid har samma intetsägande färg? Eller, en betydligt viktigare fråga: Eftersom luddet till stor del består av "klädrester", betyder det att den där nya stekiga t-shirten du är så snuskigt nöjd med sakta vittras sönder och övergår i luddform? Kommer detta innebära att mänsklighetens klädlager på sikt är utrotningshotat? Kommer vi alla i framtiden att gå runt med tröjor gjorda av plåt? T-shirts gjorda av plywood? Kallingar gjorda av betong? Samtidigt som världen badar i navelludd...
När den framtiden väl är verklighet lär ju vårat minsta bekymmer vara ifall vi behöver en "Fru Gårman"-skylt eller inte... Nä fy fan, säger jag bara. Dags att knäcka en bärs och göra det vi män är allra bäst på. Nämligen dega i soffan och pilla sig i naveln. Vem vet, man kanske hittar nåt?
//Flemman
"Kille är ingenting man föds till, det är något man blir." Brandmannen Scott, Nile City 105,6
PS: Tjejer, innan ni bombar bloggen med arga kommentarer vill ja bara förtydliga att den "mansgrisaktiga" tonen i inlägget var bara på skämt ;P Ta det med en klackspark ;)
Vad gör alla superokända ökenbollar hela dagarna?
Inspirerad av min indiangrannes mystiska bananflugeintro har jag funderat mycket på det här med de torra buskar, i folkmun kallade ökenbollar (källa: 118100), som frekventerar västernfilmer och ödelagda ökenstäder. Det märkliga är att de bara syns till när det är helt tomt i staden. När det är öde sprider bollarna sig som Partille-Johnnys på ett högstadiedisco, men var håller de hus när det är fest i byn (en Jacques Tati-referens som nog inte gick någon obemärkt)?
Jag menar, nånstans måste ju bollarna hålla hus även när det är folkfest i städerna. Kan det till och med vara så att det finns en egen stad där ökenbollarna bor när de inte är behövda? Vän av ordning undrar ju i så fall vilka som rullar runt där när bollarna är ute och arbetar i öde städer. Kan det vara så att människor rullar runt där då, i nån bisarr variant av Alla vi barn i bollebyn?
I och för sig måste ju folk befinna sig nånstans, så det borde alltid vara öde nånstans där bollarna kan rulla runt i lycka och smågrus. Men om folk skulle börja sprida ut sig lite mer så att det inte var dött nånstans, vad skulle hända med bollarna då? Skulle de hamna i en ond cirkel av a-kassa, skilsmässa och räkfrossa? Det känns som en kall värld, en värld av utanförskap, och det är en värld som jag inte vill ta del i.
Nej, alla ska med, vare sig det gäller ökenbollar eller folkpartister!
